Länkar till anmälning och annullering

Anmälningar senast 14.10.2023:

https://forms.gle/DLVJU21NZeBdXASZA

Annulleringar till:

sihteeri@psykoanalyysi.com 

 

__________________________________________________________________________________

 

Medborgarbladets artikel 5.5.2022

 

Informationsvideo om utbildningen 2022-2026

Pressmeddelande 26.07.2021 (embargo 00:00)

Utbilda dig till psykoterapeut på svenska – var i landet du än bor

Finlands Svenska Psykoterapiförening (FSP) påbörjar i samarbete med Helsingfors Universitet en ny svenskspråkig psykodynamisk psykoterapeututbildning hösten 2022.

Utbildningen är uppbyggd enligt en hybridmodell vilket innebär studier både på plats och distans. Studerande från hela Svenskfinland erbjuds därmed bättre möjlighet att utbilda sig till behöriga psykoterapeuter.

Bristen på kompetenta utbildade psykoterapeuter i Svenskfinland är uppenbar och har fått stor synlighet i medierna. Nu har Finlands Svenska Psykoterapiförening, FSP, hörsammat utbildningsbehovet på ett helt nytt sätt vilket är en stor nyhet för Svenskfinland.

FSP inleder en ny fyraårig psykoterapeututbildning hösten 2022 i samarbete med Helsingfors Universitet. Utbildningen förverkligas enligt en hybridmodell, vilket möjliggör att studerande från hela Svenskfinland kan delta. Ansökningen sker i februari 2022, intervjuerna under våren 2022, och de antagna meddelas om detta i början av sommaren.

- “Det här är glädjande och av ytterst stor vikt. Att psykoterapeuter kan utbildas på sitt eget modersmål ger unikt mervärde och påverkar nu på sikt hela Svenskfinlands välmående och psykiska hälsa”, säger Lena-Stina Nyström, ordförande för FSP.

Utbildningen har inte uppstått över en natt. FSP ordnade en informationsdag om psykodynamiskt inriktad psykoterapi redan i januari 2019. Intresset för dagen var stort och resulterade i många förfrågningar om behörighetsgivande psykoterapeututbildningar.

Mellan januari 2020 och juni 2021 drev FSP en ny typ av kompletteringsutbildning, vilken gav studerande kompetens att ansöka till behörighetsgivande psykoterapeututbildning. Den utbildningen innefattade bland annat en presentation av de skilda psykoterapeutiska inriktningar som idag erbjuds sökande.

I den psykodynamiska psykoterapeututbildningen lär man sig ingående om psykets uppbyggnad samt om växelverkan mellan terapeut och patient. Man studerar grundligt människans utveckling i olika åldersperioder och förutsätter en litet längre förberedande egen psykoterapi för psykoterapeutyrket.

Mer information om utbildningen finns på FSP:s och Helsingfors universitets hemsidor:
www.psykoterapiutbildning.fi/utbildning/, https://www2.helsinki.fi/fi/laaketieteellinen -tiedekunta/uudet-koulutusohjelmat-haussa-vuonna-2022

Mer information:

Lena-Stina Nyström, ordförande,
presskontakt
tel; 040 583 9253
mejl;lena-stina.nystrom@sulo.fi

Joachim von Weissenberg, styrelsemedlem
presskontakt
mejl;JoachimvW@protonmail.com,jweiss@iki.fi
tel; 050 380 0381
__________________________________________________________________

 

Hbl insändare 9.7.2021: https://www.hbl.fi/artikel/svensksprakiga-psykoterapeututbildningar-behovs-i-mangfald/

Svenskspråkiga psykoterapeututbildningar behövs i mångfald

HBL rapporterade i en artikel (30.6) och i en insändare (5.7., Henrik Wickström) att Åbo Akademi har planer på att upphandla utbildare för en ny svenskspråkig psykoterapeututbildning. Denna utbildning är tänkt att ha en kognitiv inriktning. Man kan konstatera att dessa planer är varmt välkomna eftersom det saknats en svenskspråkig utbildning i kognitiv psykoterapi. Psykodynamiskt inriktade svenskspråkiga psykoterapeuter har däremot utbildats i Finland från och med 1984.

Finlands svenska psykoterapiförening (FSP) har tidigare utbildat ett åttiotal psykodynamiskt inriktade svenskspråkiga vuxen-, barn- och ungdomspsykoterapeuter med behörighet och kompetens att utöva psykoterapi. Utbildningarna har skett under ledning av erfarna kliniker vilka har ansvarat för undervisningen med sin officiella kompetens att undervisa och utbilda psykoterapeuter. Dessa utbildningar av FSP, med en hög kvalitet, har fortsatt med en nu nyligen slutförd kompletteringsutbildning 2020-2021 – inom vilken studeranden som saknat psykologistudier i sin grundexamen erhållit kompetens och behörighet för att ansöka till en egentlig psykoterapeututbildning (30 studiepoäng i psykiatri/psykologi).

Målsättningen för denna utbildning har bland annat varit att ge möjlighet för fler svenskspråkiga att utbildas till psykoterapeuter samt att hjälpa studeranden att hitta ett eget teoretiskt tankesätt i den brokiga skara av psykoterapiinriktningar som i dag erbjuds.

Det är en rätt vanlig missuppfattning att det skulle råda fundamentala motsättningar mellan de olika terapiinriktningarna (en jämförelse mellan mera seriösa inriktningar) som finns att tillgå. Samtalsterapi som medicinsk metod härstammar från Sigmund Freud. I de kognitiva terapiutbildningarna läser man som sin utvecklingspsykologi vanligen anknytningsteori. Den utvecklades av John Bowlby, en psykoanalytiker, med andra ord ursprungligen en freudian. Den psykodynamiska psykoterapin har sedermera också påverkats av kognitiv psykologi och neurovetenskap, till exempel forskning i olika minnessystem och affekters neurobiologi.

Skillnaden mellan de två huvudinriktningarna – den psykodynamiska och den kognitiva – ligger främst i tre något olika förhållningssätt. 1. Fokus – Den kognitiva terapin har fokuset på tankar medan den psykodynamiska inriktningen har ett öppet fokus, men man är speciellt intresserad av känslor. 2. Struktur – Den kognitiva terapin är mera strukturerad, man kan på förhand bestämma vilket tema man talar om under följande terapitimme och patienten kan få hemläxor. I den dynamiska terapin undersöker man mera öppet vad som rör sig i patientens inre upplevelsevärld. 3. Frekvens – I den kognitiva terapin träffas man vanligtvis en gång i veckan, i den ursprungliga kognitiva individualterapin träffades man 7-16 gånger. Numera förekommer det dock att man träffas under en längre period. I den psykodynamiska terapin kan man träffas 1-3 gånger i veckan, vanligtvis under ett antal år för att fördjupa självkännedomen. Mera info om terapiinriktningarna kan hittas till exempel på www.psykologiguiden.se.

För den som är intresserad av att utbilda sig till psykoterapeut lönar det sig att försäkra sig om att utbildningen uppfyller utbildningskraven för psykoterapeututbildningar. Dessa garanterar en kvalitativt högtstående utbildning. Utbildningskraven administreras av det riksomfattande Konsortiet för universitetens psykoterapeututbildningar (vars hemvist är Jyväskylä universitet, www.jyu.fi). En förordning förutsätter att psykoterapeututbildningarna anordnas av universiteten i samarbete med och på frivillig basis med kompetenta utbildningsinstanser, såsom FSP. Tyvärr finns det i dagsläget ändå ingen myndighet som ansvarar för helheten att det utbildas tillräckligt med psykoterapeuter i Finland.

En god nyhet när det gäller den skriande bristen på svenskspråkiga psykoterapeuter är att det förutom ÅA:s planer även i dag finns ett beslut om inledandet av en ny svenskspråkig psykoterapeututbildning vid Helsingfors universitet i samarbete med FSP. Ansökningstiden för denna utbildning är i februari 2022 och utbildningen är planerad att börja hösten 2022. Utbildningen förverkligas enligt en hybridmodell där både närutbildning i Helsingfors samt distansundervisning kommer att finnas med. Detta för att ge möjlighet till studeranden från hela Svenskfinland att utbilda sig till behöriga psykoterapeuter med kompetens.

Man kan konstatera att det råder en brist på både kognitiva och psykodynamiska psykoterapeuter i vårt land. Ur patientens synvinkel är det dock centralt och betydelsefullt att vi undviker Sveriges misstag med att ensidigt understödja och enbart satsa på en typ av psykoterapi (i Sverige kognitiv beteendeterapi, KBT). Patienterna har inte tillfrisknat enligt givna förväntningar. Detta på grund av att olika patienter har olika behov och förutsättningar vid inledandet av en personlig psykoterapi.

Den kommande psykodynamiska psykoterapeututbildningen vilken inleds 2022 är godkänd av Helsingfors universitet. För närvarande arbetar ännu Finlands svenska psykoterapiförening intensivt med att finslipa den slutgiltiga utbildningshelheten. Föreningen informerar om detta under höstens ochvinterns lopp främst på sina hemsidor www.psykoterapiutbildning.fi/utbildning/, information finns också på HU:s hemsidor. https://www2.helsinki.fi/fi/laaketieteellinen-tiedekunta/uudet-koulutusohjelmat-haussa-vuonna-2022

Lena-Stina Nyström, ordförande, Joachim von Weissenberg, styrelsemedlem, Camilla Renlund, kontaktperson för utbildning, Désirée Schalin-Sommardal, sekreterare, Anneli Larmo,  vice ordförande, Max Ervast, styrelsemedlem, Yvonne Nenonen, kassör, Finlands svenska psykoterapiförening rf

 

 

https://www.hbl.fi/artikel/ge-unga-tid-hitta-sin-identitet/

Ge unga tid hitta sin identitet

HBL, Insändare 22.6.2021

Många av oss hade glädjen att träffa ungdomar vid årets studentkalas. Vid en närmare diskussion framkommer det dock för mig och kanske för många andra hur pressade dagens ungdomar är. De höga prestationskraven har säkert flera orsaker, till exempel sociala medier som genom sin kultur av att presentera en idealfasad lätt ingjuter en känsla av otillräcklighet. En annan stor orsak till den höga prestationsångesten är inträdesförfarandet till de olika högskolorna. Detta inträdesförfarande med ökad tyngdpunkt på betyg – och kursval som bör göras redan vid gymnasiets början – sätter en stor press både på att välja "rätt" kurser och på skolframgång. Man bör ha valt rätt och prestera bra ifall man vill klara nästa stora steg i livet efter gymnasiet och bli antagen till den utbildning man önskar.

Studie- och yrkesvalet har en central roll för att människan skall kunna leva ett meningsfullt liv. Att hitta en studieplats som motsvarar ens identitet är nyckeln till detta. Yrkesvalsteorierna och praktiken säger att detta val bygger på två saker – självkännedom och samhällskännedom och en matchning av dessa två. Självkännedomen har att göra med identiteten och utveckling och mognad. Den kanske kändaste utvecklingspsykologen, Erik H. Eriksson hävdar att identitetskonflikten vid 13–20 år berör identitet kontra identitetsförvirring. En genuin identitet handlar om att förverkliga det inre – den genuina kärnan – i en mellanmänsklig och samhällelig kontext. Den unge behöver enligt utvecklingspsykologerna Hwang & Nilsson få veta vem hen är och detta sker genom en spegling av andra personer och samhället. Identitetssökandet stöds om den unga får utforska olika roller i fred, och Eriksson talar om nödvändigheten av ett psykologiskt moratorium – ett slags andrum från ansvar och plikter. Moratoriet är en sökandeperiod då ungdomarna kan pröva tillfälliga roller, som möjliggör för ungdomarna att hitta sig själva. Besluts- och prestationsångest gör det svårare att hitta sin identitet. Enligt James Marcia finns det en fara för en tidig identitet – där ungdomar har mycket bestämda åsikter och en stark jagkänsla. Marcias slutsats är att denna tidiga identitet innebär en svag identitetskänsla och en sårbarhet inför kommande livskriser. Ungdomar i denna grupp har ofta okritiskt övertagit värderingar från föräldrar eller andra auktoriteter. Samhällets och skolornas starka betoning av skolframgång – till exempel i olika tävlingar och jämförelser – Pisa, gymnasiejämförelser etcetera kan ha skadliga effekter på många ungdomars identitetsutveckling.

Vad gäller intagningen till högskolorna förvärrades problemet genom Sipiläregeringens förstärkta betoning av student- och avgångsbetygen. Problemet förstorades av att förstagångens sökande får extra poäng samtidigt som antalet platser som utdelas via inträdesansökan minskar. Tyngdpunkten på gymnasiets matematikvitsord har dessutom ökat, vilket ökar pressen för dem som inte har det så lätt för matematik. Därtill ter sig tyngdpunkten oändamålsenlig för studieinriktningar och branscher där avancerade kunskaper i matematik är irrelevanta.

Det nuvarande inträdesförfarandet har många tydliga nackdelar. Identiteten har en stark koppling till motivationen som är den centrala faktorn vid senare prestationer i livet, uthållighet och framgång. Motivation är starkt förknippat med hur länge individer vill stanna i arbetslivet. Ett motiverande och aktivt yrkesliv är viktigt för livskvaliteten, men också centralt ur en samhällsekonomisk synvinkel. Det nuvarande systemet riskerar att bidra till att människor vill förtidspensionera sig. Detta strider emot beslutsfattarnas målsättningar att fler skall förvärvsarbeta upp till pensionsålder.

En arbetsgrupp på hög nivå borde tillsättas för att förnya inträdesförfarandet samt undersöka möjligheterna att kunna stödja den ungas sökande efter sig själv och sin plats här i världen. Det vore skäl att undersöka och jämföra olika utländska modeller, till exempel det brittiska studiesystemet. Möjligheten till ett magisterval i ett mer moget livsskede skulle ge ungdomar mer utvecklingsutrymme samt öka chanserna till att studievalet går rätt första gången, då man har mer studie-, arbets- och livserfarenhet.

Joachim von Weissenberg Styrelsemedlem i Finlands Svenska Psykoterapiförening Helsingfors

__________________________________________________________________________________

På Svenska Dagen 2020 gav Svenska Folktingets garanter Bojan Sonntag-priset till Finlands Svenska Psykoterapiförening. Priset gavs för att uppmärksamma behovet av psykoterapi på svenska samt behovet av svenskspråkiga psykoterapeuter.

Föreningens ordförande, Camilla Renlund, tog emot priset.